Hur hjälper jag någon som tror på konspirationer?

Publicerad i DN 2020-06-15

Fråga

Häromdagen träffade jag en kär vän som jag inte sett på ett tag. Vi har hållit kontakt via sociala medier, lite sms och så vidare. Några saker hen delat tyckte jag var lite konstiga, men det gjorde mig än mer motiverad att träffas och prata om livet och världen.

Under kvällen fick jag höra många skrämmande samband som hen läst om på nätet och som hen var helt övertygad om var sanna. Saker som jag skulle avfärda som absurda konspirationsteorier som sprids för att orsaka osäkerhet, rädsla och vanmakt. Det fungerar - min vän är panikslagen och undrar vart hen ska ta vägen för att undkomma de faror som hen upplever.

Att se denna oro och rädsla gjorde mig ledsen och samtidigt osäker på hur jag ska göra för att hjälpa min vän. Vill inte att hen ska behöva vara så förtvivlat rädd. Vill ta min vän i handen och säga ”lita på mig, allt det där är lögn”, men jag tror att det bara skulle göra saken värre. Det finns mycket att vara orolig för i den tid vi lever i - men det är hemskt att se någon vara så rädd för nåt som jag uppfattar är påhittat enbart för att skrämmas. Det skrämmer i sin tur mig, men kanske är det jag som har fel?

Har ni några goda råd?

Svar

Tack för ditt brev. Jag tycker att det är fint att du försöker hjälpa din vän, som uppenbarligen inte mår bra av idéerna som slagit rot i sinnet. Människor som försöker få gehör för konspirationsteorier blir tvärtom ofta avfärdade eller förlöjligade. Bristen på förståelse från omgivningen driver personen att istället söka upp likasinnade, som bara finns några klick bort i dag.

Denna process är ett viktigt skäl till att vissa förlorar sig i konspirationsteorier. Den hänger också samman med samhällsklimatet i stort, då konspirationsteorier har visat sig vara vanligare i samhällen som präglas av polarisering. Ditt sätt att agera inger därför hopp, eftersom du sträcker ut en hand istället för att ta avstånd. Om samhället i stort kan visa samma empati och vänlighet för udda uppfattningar, utan att för den skull legitimera dem, försvagas grogrunden för konspirationsteorier. Med tiden kanske din omtanke och vänlighet kan bidra till att vännen gläntar på dörren till alternativa perspektiv. Jag ska återkomma till hur du i så fall kan försöka hjälpa vännen över tröskeln.

Alla agerar som sagt inte lika respektfullt som du när de möter konspiratoriska uppfattningar. En anledning kan vara att konspirationsteoretikern i regel brukar framställas som en ljusskygg eller galen isolerad kuf med låg utbildning. Forskning har dock visat att en oväntat stor andel av befolkningen tror på konspirationsteorier. Det verkar också förekomma i alla grupper i samhället, även om till exempel social bakgrund och utbildning har en viss betydelse. Det är med andra ord ganska normalt att hysa falska eller ogrundade uppfattningar om hur saker ligger till. Jag vill understryka att konspirationsteorier därmed inte bör behandlas som en giltig version av sanningen. Poängen är snarare att minska stigmatiseringen. Det är inte enbart kufar som drar fel slutsatser och tror på konspirationer. Återigen - för att kunna rucka på sådana föreställningar måste de bemötas med empati.

Att enbart lyssna och visa empati är samtidigt sällan tillräckligt. Ska du också försöka ifrågasätta vännens föreställningar? Du befarar att det skulle göra saken värre, vilket kan vara helt sant. Forskning har visat att falska föreställningar kan förstärkas när de möts med argument och fakta, men bara under vissa omständigheter. Det finns också mycket forskning om bättre sätt att påverka andras uppfattningar och attityder. Jag ska försöka sammanfatta det i några råd om hur du kan samtala med din vän.

För det första kommer din vän sannolikt att vara mer öppen för alternativa synsätt om hen får formulera dem själv. Innan du ger din syn på saken ställer du alltså frågor för att vidga perspektivet – ”Finns det någon annan möjlig förklaring till det här? Vad talar i så fall för den förklaringen? Vad talar emot?”. Försök att föra en balanserad dialog där frågorna inte enbart handlar om vad som skulle tala emot konspirationsteorin och för den alternativa förklaringen. Resonera utan att konfrontera.

För det andra är det bra att uppmuntra din vän att ta andra personers perspektiv. Jag gissar att din vän har stött på personer (på nätet) som uttryckt föreställningar som vännen själv inte tror på. Vad har vännen känt i sådana situationer? Hur skulle hen prata med den personen? Vilka argument skulle hen ta upp? Hur kan det komma sig att vissa tror på den konspirationsteorin?

För det tredje, när du väl ger din egen syn på saken är det bättre att prata om vad du själv tror, snarare än att prata om vad som är fel med vännens teori. Du presenterar därmed ett alternativt synsätt, vilket minskar risken för att vännen ska känna sig ifrågasatt och börja vässa sina egna argument för konspirationsteorin. En annan poäng är att undvika att samtalet till stor del handlar om vännens föreställning, eftersom innehållet i konspirationsteorin då riskerar att upprepas och nötas in. Det är den effekten Donald Trump utnyttjar när han tweetar en osanning, som otaliga journalister sedan upprepar i sina måhända kritiska artiklar. Allmänheten minns till slut bara det falska påståendet.

För det fjärde är det bra att hålla din version kort och enkel. Att ösa på med fakta och argument är sällan en bra strategi för att övertyga någon. Risken är att den enkla konspirationsteorin blir mer attraktiv än en komplex och svårgripbar alternativ förklaring.

För det femte bör du vara uppmärksam på om konspirationsteorin hänger samman med din väns vidare världsåskådning eller identitet. Då har konspirationsteorier visat sig vara svårare att påverka. Om någon till exempel tror på en teori om en regering som medvetet förstör miljön med ett hittills okänt gift, kommer personen i fråga vara mer obenägen att lyssna på fakta i frågan om hen samtidigt är en stark miljövän. I sådana fall är det viktigt att bekräfta grundläggande värderingar och uppfattningar, som i detta exempel att miljöfrågan är viktig och att många regeringar agerar oansvarigt.

Eftersom du möter din vän på ett så fint sätt tror jag att det finns en chans att prata om konspirationsteorierna och få din vän på andra tankar. Förutom att du verkar vara empatisk vittnar också avslutningen på ditt brev att du har ett öppet sinne. Det tror jag kommer underlätta era samtal, jämfört med om du hade haft en svartvit uppfattning om sant och falskt.

Samtidigt får du förstås vara beredd på att din vän inte ger vika en tum. Om någon har investerat mycket tid och kraft i en konspirationsteori kan det vara mycket svårt att leda in tankarna i andra banor. Det allra viktigaste du kan göra är kanske därför att hålla kontakt med vännen, även om hen skulle envisas med sina föreställningar. För chansen att hen kan få en mer balanserad syn på tillvaron och börja må lite bättre finns i vart fall kvar så länge diverse internetforum inte utgör enda umgänget.